-

Har skjutit på det länge men idag gjorde jag det. Jag samlade på mig ett par tänkbara kandidater, tog ett djupt andetag och intog provrummet. Jag talar givetvis om att finna en bra kompis till sina tuttifruttis, bomber, pattiblaffer, taxöron, ja kalla dem vad du vill. Jag testar den första, den man tycker är snyggas och önskar ska sitta som handen i hansken. Nej, den var för liten runt om. Gör ett tappert försök att fästa bhn på galgen som personalen alltid lyckas med men ger snart upp. Ger mig på nästa kandidat, tittar ner men ser inget alls, det lilla som kan finnas existerade inte. Utbrister i förtvivlan något slags hallå och japp, det ekade av allt tomrum i kuporna. Av med den och ger mig inte på att försöka få upp den på galgen igen. Nästa, ju jävlar. Även om den inte var den snyggaste så lever jag på hoppet om att den ska sitta fint. Kandidat nummer tre åker av lika fort som den kom på då jag inser att ingen kille någonsin mer skulle titta mig i ögonen då hans blick skulle falla någon annan stans. För att göra en lång historia kort fann jag tillslut en tutthållare. Men det gick åt både blod, svett och tårar! Tänk på det killar varje gång ni ser ett par schysta bröst eller då ni själva bara kan gå och plocka ett par kallingar i en korg, det ligger hårt arbete bakom!