Det var tider det...

Idag träffade jag en gammal barndomsvän i biblioteket. Vi gick hos samma dagmamma. Pratade lite minnen och kom efteråt att tänka på hur många gånger vi slängde ut hela möblemanget i vår dagmammas lekstuga. Ut med stolar, bord, mattor och hyllor för att sopa golvet och för att återigen kånka in allt igen. Som avslutning plockade vi alltid en bukett blommor för att pryda bordet. Vi gjorde detta med glädje... vi städade med glädje! I vilken ålder försvann detta? Hur som helst har jag nu städat klart min lägenhet för idag, utan någon vidare glädje. Försvann städarglädjen i och med åldern? Eller är det att det inte är lika mycket grus i min lya som i lekstugan? Eller är det min barndomsvän som saknas i städartagen eller sista möjliga tänkbara frågan, är det för att jag inte avslutar min städning med en bukett blommor? Kanske ska testas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0