-

Står i korridoren. Håret är fint vågigt efter pappas flätor jag sovit med. Det vita nattlinnet är på och stearinet har redan börjat rinna ner på papptallriken där alla sånger står. Vi väntar på klartecken för att tåga in med ljuv sång i en fullsatt aula. De äldre tjejerna står först, jag står i slutet av ledet. Känner hur fjärilarna tar ut sina svängar i magen och säger högt och tydligt

-          Åhhh, jag är så generös!

Den stora tjejen framför mig slänger med sitt tjocka blonda hår och blänger hånskrattandes på mig

-          Mohahaha! Generös! Du menar inte NERVÖS då? Mohahaha.

Henrietta, självklart menade jag nervös den gången. Henrietta, jag har inte tyckt om dig sedan den dagen! Henrietta, man går inte på små små tjejer längst bak i ledet när hon lättat sina innersta känslor, du var äldre, du borde vetat bättre, Henrietta!

Idag är det återigen lucia och idag är jag inte nervös utan faktiskt generös… jag önskar er nämligen en riktigt trevlig lucia!

(P.s kommer aldrig döpa mitt barn till Henrietta!)