Uppdatering

Har varit usel på att blogga den senaste veckan. Dålig fantasi så om ni skulle ha några önskemål på vad jag ska skriva om är det bara att hojta till.

Uppdatering:

1. Är nu landad i ett vintrigt Uddevalla efter tre och en halv timmes seg biltur.

2. Jag och Sara har hittat en julkrubba! Men verkade dyrt. En kamel tillhörande krubban låg på över femhundringen. Om en kamel kostar en halv tusenlapp vad kan då Jesusbarnet gå loss på?!

3. Har snöat in på Kärlekens tunga av Eldkvarn

Punkt

Brrrrr...


Lucia

Står i korridoren. Håret är fint vågigt efter pappas flätor jag sovit med. Det vita nattlinnet är på och stearinet har redan börjat rinna ner på papptallriken där alla sånger står. Vi väntar på klartecken för att tåga in med ljuv sång i en fullsatt aula. De äldre tjejerna står först, jag står i slutet av ledet. Känner hur fjärilarna tar ut sina svängar i magen och säger högt och tydligt

-          Åhhh, jag är så generös!

Den stora tjejen framför mig slänger med sitt tjocka blonda hår och blänger hånskrattandes på mig

-          Mohahaha! Generös! Du menar inte NERVÖS då? Mohahaha.

Henrietta, självklart menade jag nervös den gången. Henrietta, jag har inte tyckt om dig sedan den dagen! Henrietta, man går inte på små små tjejer längst bak i ledet när hon lättat sina innersta känslor, du var äldre, du borde vetat bättre, Henrietta!

Idag är det återigen lucia och idag är jag inte nervös utan faktiskt generös… jag önskar er nämligen en riktigt trevlig lucia!

(P.s kommer aldrig döpa mitt barn till Henrietta!)


Erbjudande! Köp de tre vise männen och få Maria på köpet..?

Jag minns det som igår. Hur mamma står i fina rummet och plockar fram allt julpynt ur den stora stora lådan som pappa burit upp från källaren. På lådan står det julpynt skrivit av ett barn. Barnet var en gång i tiden jag. I den stora lådan ligger många små lådor och i en av den ligger julkrubban. Tyckte alltid att julkrubban var extra rolig då jag fick ställa rätt Jesusbarnet, Maria, Melker och de två andra vise männen (pappa, jag vet att de två andra heter Kaspar och Balthasar!)

Nu till min fundering… är julkrubban på väg att dö ut? Eller har den redan dött ut? För inte har jag hört någon kompis någon gång säga ”Vill du följa med på stan? Jag ska nämligen köpa en julkrubba … de hade en så fin på Åhléns som inte var allt för dyr..” Inte heller har jag tänkt tanken på att köpa någon krubba eller Jesusfigur. Finns det ens att köpa krubbor? Om ja, ingår Jesus, Maria, de tre vise männen och fåren, eller får man köpa de för sig?


Tomtar, både här och där...

Till nyår ska jag återigen sätta mina fötter på mitt kära jobb i Uddevalla. Uppskattar att få jobba lite extra av flera anledningar. Dels mina goa arbetskollegor, dels lite extra penningar i fickan och till vis del även att möta kunder. Efter en period med jobb brukar jag alltid slås av en längtan efter att återigen plugga. När jag mött tillräckligt många kunder med tomtar på loftet och personer där plogen inte gått ända fram (för att använda jul och vintertermer) vill jag inget hellre än att komma ut i skolorna och försöka minska de befintliga tomtarna på loftet och försöka få eleverna att skotta den sista biten fram till huset. Om jag lyckas, det återstår att se men jag ska göra mitt yttersta för eleverna men också för alla underbara kassörskor.


Det var tider det...

Ibland undrar jag om det inte var bättre förr. Titta på dessa kort…





Hur mysigt ser inte det ut?! Att gå krok i krok med sin kära kavaljer till någon trevlig dans för att i pausen bli försedd med sockerdricka, det tror jag är livet på en pinne!

Mormor och morfar, farmor och farfar… idag ser det annorlunda ut. Man går inte krok i krok på väg till någon dans…om man har tur kanske men går krok i krok vid kvart över två från någon ”dans” men brukar inte bli så bra det där.  Och om man någon gång skulle bli bjuden på något så är det absolut inte sockerdricka det bjuds på.

Det var bättre förr!


Hem ljuva hem?

Det är konstigt det där med vad som är ens hem. När jag var liten bodde vi på landet, det var mitt hem. När jag sedan började gymnasiet flyttade vi till stan, då var det mitt hem.  Jag flyttade till Karlstad och då blev Karlstad mitt hem. Om jag pratar med någon om vart jag ska fira jul så ska jag fira den hemma, hemma i Uddevalla. När jul och nyår är över kommer jag åka tillbaks hem, hem till Karlstad. Vad kännetecknar ett hem egentligen? Kan man ha fler hem? Och om man kan ha det, hur många hem kan man ha? Vad är det som avgör om det är ett hem? Är det där man har sängen eller där man har vetskapen om att man ska stanna ett tag. Eller är det där man känner trygghet?

Skönt i alla fall att jag både ska åka hem till jul och åka hem efter jul. Uddevalla och Karlstad.


Ung och dum...

Det blev fint. Kände mig ball. Jag var härmed förevigad på skolan.
- Vad håller ni på med?
Det var städerskan som kom från ingenstans.
-Ingenting!
Säger jag och försöker dölja mitt bläckskrivna namn på den vita lutande väggen.
-Är det du som har skrivit Emmelie där?
Frågar städerskan surt.
-Nä, det är inte jag!
Säger jag alldeles för snabbt.

Jag ljög. Visst tusan var det jag. Med två m också! Städerskan gick vidare med sin städvagn och kvar stod jag med blossande kinder och ett skrikande blått Emmelie på väggen. Jag var helt övertygad om att hon skulle kolla i skolkatalogen, känna igen mig och min stavning (tack pappa för att du envisades med två m!) Jag såg framför mig hur hon skulle komma till vårt klassrum, berätta för läraren och hur jag sen skulle få sitta med vatten och såpa för att tvätta rent väggen igen.

Idag sisådär 14, 15 år senare känner jag mig rätt säker på att städerskan inte kommer att kontakta mig. Jag är förevigad på Äsperödskolan vilket känns roligt. Men städerskan, jag hade dåligt samvete, jag lovar!


Tisdag

Strumpbyxorna, och buggskorna var på och håret var sprayat. Jag tävlade, vi åkte ut direkt men tusan vad roligt det var!! Är en fantastisk känsla att vara extra glittrande, gå igenom insläppet och ut mot tävlingsgolvet och få dansa ordentligt men som Magnus Uggla sjunger är underbart kort, i alla fall då det gäller danstävlingar.

Idag gjorde jag och Sara ett försök i att sitta ihop och plugga, hör och häpna det gick bra! Med böcker, dator, kaffe och te förvandlades min lägenhet till rena rama pluggstugan. Efter hjärngympan var det dags att ge kroppen en omgång också. Blev en tur till Sats vilket förmodligen kommer kännas ordentligt imorgon.

Nu ska knopp och kropp få vila. Natti!


Det är dags...

Imorgon är det jag som återigen sätter på mig strumpbyxorna, buggskorna och sprayar till frisyren ordentligt. Det är nämligen dags för danstävling. Har redan idag varit och kikat på Lag-SM med blandade känslor. Alltid kul att se den glittrande och fartfyllda dansen men det är verkligen en påminnelse om att man blir äldre. De barn som varit så små så små är nu stora ungdomar! Tur att det inte syns att jag blivit en dag äldre…eller?!

 


Njutning

Tentan är skriven. Hur det gick, det får tiden utvisa. Nu ska jag njuta av att det är fredag, inget att plugga och en tur till stan ligger framför mig. Ska även på allvar börja ladda inför danstävlingen på söndag. Ska bli så roligt men kommer vara med darrande ben jag intar golvet.

Trevlig fredag!


Feel good!


Då kör vi

Dan innan tentan. Allt känns upp och ner och jag har ingen koll på vad jag kan eller inte kan. Om det inte går vägen imorgon får jag se det som ett övningstillfälle i väntan på att alla bitar faller på plats, förhoppningsvis tills nästa tenta.

Natti natti!


Fortsatt uppför

Man vet att tentan närma sig då det roligaste på dagen har varit att ta bort gammalt nagellack...

Uppförsbacke

Man vet att tentan börjar närma sig då kaffet är slut och diskhon är full! Vill inte vara med denna vecka men gissar att det bara är att bita ihop.

Tillråga på allt har mitt internet blivit segt så har fått sitta i telefonköer i dryga tjugo minuter som från början sades skulle ta tre till sex minuter. Om till och med en blondin som jag kan kalkylera ut att det diffa på dryga kvarten, vad är det då för puckon som sitter och räknar på väntetiden? Jaja, ska vara snäll… tomten kanske står runt hörnet?!


Precis som sist vi sågs...

Igår var det dags för ett kärt återseende av gammal vän. Så kul att träffas då vi inte ses så ofta. Men allt var precis som vanligt. Du glittrade och bara stråla värme och ljus. Adventsljusstaken är nu på sin plats!
Det där med att få upp julstjärnan/adventsljusstaken tycker jag är något speciellt. Minns så väl när mamma satte upp den i mitt lilla flickrum och fick sova med det mysiga skenet av stjärnan. Behöver jag skriva att jag och min kära vän sov ihop inatt?
Ikväll är det dags för tacksittning. Men innan det ska jag njuta av morgonkaffet och även hinna med att plugga. Det sistnämnda är mindre njutningsfult.
Trevlig lördag!

Dags för acceleration

Grammatik, argumenterande  tal, inlämning av skrivuppgift...allt innan den 3 december. Detta rimmar inte alls med mina önskningar om att strosa på stan, sakta men säkert plocka upp min adventsljusstake, gå på skyltsöndag och fika i mängder. Men det är väl bara att bita ihop, öka farten till den berömda väggen. Hoppas bara att någon har varit vänlig och ställt upp tjockmattan, precis som på gymnastiken så att min gång in i väggen blir av det mer mjukare slaget!
Take care my friends!

hmm...

Nu har jag äntligen fått tillbaks min dator! Så skönt att slippa kånka runt på en lånedator som luktar bränt. Nu hoppas jag bara att den fungerar som den ska. Orkar inte installera alla program en gång till, blir fullständigt galen varje gång!! Så nu håller jag tummarna.

Förresten, varför är det så att allt händer på samma gång? Börjar en hårprodukt ta slut inser man snart att alla ens hårprodukter börjar ta slut. Detta innebär att det blir en mycket stor utgift på en och samma gång. Samma sak gäller smink...börjar pudret att tryta jo visst tusan är mascaran också torr. Detta gäller inte bara skönhetsprodukter utan livet i stort... antingen får man massor av bra erbjudande eller så är det precis tvärt om. 

Nä, nu ska bitterfittat släppa datorn och krypa ner i sängen och hoppas att hon vaknar som galdfitta imorgon, god natt! 


Hej och hå

Måndag, i biblioteket. Kaffeteromsen är laddad, så pass mycket att det faktiskt rann över då jag skruvade på korken. Då är det bara att ta tag i studierna. Men inget dåligt som inte har något gott med sig. Sittter med Sara den rara och har första parketts utsikt över alla som går in och ut i biblioteket. Det är att förena nytta med nöje!

Tack, förresten...

Till världens bästa och duktigaste syster som fixat min blogg så fint, tack!
Och till den duktiga fotografen Fredrik Sellberg, tack!

Bittra och goda mandlar i samma Toscakaka

I morse hände det igen, jag lyckades vakna precis lite innan sju, sprang upp och satte på radion. Ring så spelar vi hade inte börjat än. Gör ett besök på toaletten och minns förra lördagen då Lisa Syren berättade att Mark Levengood skulle vara gästprogramledare, alltså idag. Blev medens lite extra lycklig. Kröp återigen ner i lakanen och lyssnade på Marks ljuva stämma.
Samtalen ramlar in och låtar önskas. Allt från den buttra gubben i Vadstena till Berit som idag skulle bli bortrövad för att bli firad på sin 50-årsdag. Samma lördag, i samma land, i samma radioprogram men ändå så olika. Där låg jag kvar i sängen medan Lars redan hunnit rasta voven och läst tidningen. Jag kände mig lycklig, någon annan i någon annan säng kände sig olycklig. 10 år framåt är det kanske tvärtom? Men det är liksom livet. Upp och ner, ner och upp och jag gissar att det bara är att åka med.
Vi är alla mandlar (ibland bittra, ibland goda) och ändå i samma Toscakaka...
Trevlig lördag på er!

Låt det plötsligt hända

Då börjar det återigen bli dags, den årliga jakten på de perfekta julklapparna. Ett ganska så svårt projekt då man vill finna en personlig och uppskattad present för en så billig penning som möjligt.
Brukar alltid fråga min kära pappa vad han önskar sig och får alltid samma dumma svar:
-"Två snälla döttrar"
Hur kan man önska sig något man redan har? Då jag förklarat för pappsen att han faktiskt redan har två snälla döttrar kommer nästa önskan:
-"En ny bil"
Hallå, pappa?! Det ska nog mycket till att jag ska ha råd att köpa dig en ny bil. Men om "plötsligt händer det" skulle inträffa lovar jag dig att packa in en ny bil i en röd rosett och lägga under granen. Tills den dagen tycker jag att du ska fundera ut mer rimliga önskningar. En kram? :)
Fin bil, men jag hade valt en röd rosett.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0