Min Bellrus!!!
Från blöja till Facebook...vad hände?
Ni förstår det är min syster jag talar om, jag tycker nämligen inte att det var längesedan hon tultade runt i blöja i sina lila pyjamasbyxor, i dag fick jag en en förfrågan av min kära syter på facebook...herre gud, din lilla skitunge!
En period jag minns mycket väl var då Bella var en riktig retsticka och gjorde precis tvärt emot det man sa (vet kanske inte om det gått över men...) Jag minns så väl hur irriterad jag blev varje gång hon skulle va inte på mitt rum och störa, jag sa till henne att gå ut och hon blev som förbytt och stannade kvar i rummet. En dag händer samma sak, Bella kommer in på mitt rum och jag tänker att nu vänder jag på steken "Bella, om du går ut i från mitt rum nu blir jag skit arg"...Pang, och dörren stängdes och Bella var kvar på andra sidan...Yippi!! jag hade lyckats jag hade överlistat henne totalt...detta funkade ett tag tills hon förstod att jag pratade tvärtomspråket.
Min syster är en riktig djur och naturvän! På det stället vi bodde på förut fick vi gå ca 1 km från bussen tills vi kom hem. Och en dag då det spöregnade som aldrig förr gick jag och min kära syster på den lilla grusvägen. Mina nya skor som tidigare varit röda förvandlades till ett par bruna, av alla lera, och jag kände hur mina strumpor blivt blöta. Jag som inte är född till någon skogsmulle hatar dessa situationer. Den enda räddning jag hade för att skydda mig mot regnet var mitt ostabila paraply. Några meter före mig gick Bella, lite stutsandes och såg inte alls ut att bry sig om regnet, jag blev ännu mer irriterad och kollade ner i marken. Nästa gång jag tittar upp ser jag hur Bella håller sitt paraply över diket, jag tänker till en början att det är väl något litet ryck hon fått men när jag sen inser att hon går så en bra stund frågar jag vad tusan hon håller på med, Bella svarar lugnt och sansat "Jag ville bara visa växterna hur det känns att använda paraply" Hallå?!
Jag vet inte om ni börjat ana att jag och Bella är som natt och dag, jag lipar när jag ser en ensam liten stackare på Mc Donlads, Bella lipar då hon insett att kragen på jackan kan ha varit en kanin i ett tidigare liv...
Men Bella är inte endast en djurvän, hon är också en väldigt omhändertagande människa och kommer passa som handen i handsken inom sjukvården! Ingen kommer visa sura eller ledsna miner efter att hon skjutit av ett solskens leende!
Min syter är den bästa i världen, finns ingen som hon! Även om det kanske var lugnare då hon strosade runt i sina lila pyjamasbyxor och mimade till Emilias "Big big world" än nu, då du får för dig både det ena och det andra (hål i tungan, kan knappt stava till sånna hemskheter)
Var rädd om dig syster och håll i pengarna så att de inte hamnar under någons sko;) (även om jag vet att du är den som kan spara av oss!)
Älskar dig våldemort!!!!!
Ni förstår det är min syster jag talar om, jag tycker nämligen inte att det var längesedan hon tultade runt i blöja i sina lila pyjamasbyxor, i dag fick jag en en förfrågan av min kära syter på facebook...herre gud, din lilla skitunge!
En period jag minns mycket väl var då Bella var en riktig retsticka och gjorde precis tvärt emot det man sa (vet kanske inte om det gått över men...) Jag minns så väl hur irriterad jag blev varje gång hon skulle va inte på mitt rum och störa, jag sa till henne att gå ut och hon blev som förbytt och stannade kvar i rummet. En dag händer samma sak, Bella kommer in på mitt rum och jag tänker att nu vänder jag på steken "Bella, om du går ut i från mitt rum nu blir jag skit arg"...Pang, och dörren stängdes och Bella var kvar på andra sidan...Yippi!! jag hade lyckats jag hade överlistat henne totalt...detta funkade ett tag tills hon förstod att jag pratade tvärtomspråket.
Min syster är en riktig djur och naturvän! På det stället vi bodde på förut fick vi gå ca 1 km från bussen tills vi kom hem. Och en dag då det spöregnade som aldrig förr gick jag och min kära syster på den lilla grusvägen. Mina nya skor som tidigare varit röda förvandlades till ett par bruna, av alla lera, och jag kände hur mina strumpor blivt blöta. Jag som inte är född till någon skogsmulle hatar dessa situationer. Den enda räddning jag hade för att skydda mig mot regnet var mitt ostabila paraply. Några meter före mig gick Bella, lite stutsandes och såg inte alls ut att bry sig om regnet, jag blev ännu mer irriterad och kollade ner i marken. Nästa gång jag tittar upp ser jag hur Bella håller sitt paraply över diket, jag tänker till en början att det är väl något litet ryck hon fått men när jag sen inser att hon går så en bra stund frågar jag vad tusan hon håller på med, Bella svarar lugnt och sansat "Jag ville bara visa växterna hur det känns att använda paraply" Hallå?!
Jag vet inte om ni börjat ana att jag och Bella är som natt och dag, jag lipar när jag ser en ensam liten stackare på Mc Donlads, Bella lipar då hon insett att kragen på jackan kan ha varit en kanin i ett tidigare liv...
Men Bella är inte endast en djurvän, hon är också en väldigt omhändertagande människa och kommer passa som handen i handsken inom sjukvården! Ingen kommer visa sura eller ledsna miner efter att hon skjutit av ett solskens leende!
Min syter är den bästa i världen, finns ingen som hon! Även om det kanske var lugnare då hon strosade runt i sina lila pyjamasbyxor och mimade till Emilias "Big big world" än nu, då du får för dig både det ena och det andra (hål i tungan, kan knappt stava till sånna hemskheter)
Var rädd om dig syster och håll i pengarna så att de inte hamnar under någons sko;) (även om jag vet att du är den som kan spara av oss!)
Älskar dig våldemort!!!!!
Kommentarer
Postat av: Nathalie
Va fint skrivet gumman!!!
Va söt du e!!!
Nu försöker jag mig oxå in i bloggvärlden, kanske bra att få skriva av sig ibland!!!
puss puss
Postat av: Anonym
haha, vad söt jag var då! du är bäst
älskar dig systern min
Postat av: yvonne
de där kallar ja riktig syskonkärlek, håll om ER . kram
Postat av: Anonym
de där kallar ja riktig syskonkärlek, håll om ER . kram yvonne
Postat av: Anonym
de där kallar ja riktig syskonkärlek, håll om ER . kram yvonne
Postat av: Anonym
Jag kommer allt ihåg dig som liten! :)
Trackback