-

(Foto: Fredrik Sellberg)

Har varit usel på att blogga den senaste veckan. Dålig fantasi så om ni skulle ha några önskemål på vad jag ska skriva om är det bara att hojta till.

Uppdatering:

1. Är nu landad i ett vintrigt Uddevalla efter tre och en halv timmes seg biltur.

2. Jag och Sara har hittat en julkrubba! Men verkade dyrt. En kamel tillhörande krubban låg på över femhundringen. Om en kamel kostar en halv tusenlapp vad kan då Jesusbarnet gå loss på?!

3. Har snöat in på Kärlekens tunga av Eldkvarn

Punkt

Brrrrr...

Står i korridoren. Håret är fint vågigt efter pappas flätor jag sovit med. Det vita nattlinnet är på och stearinet har redan börjat rinna ner på papptallriken där alla sånger står. Vi väntar på klartecken för att tåga in med ljuv sång i en fullsatt aula. De äldre tjejerna står först, jag står i slutet av ledet. Känner hur fjärilarna tar ut sina svängar i magen och säger högt och tydligt

-          Åhhh, jag är så generös!

Den stora tjejen framför mig slänger med sitt tjocka blonda hår och blänger hånskrattandes på mig

-          Mohahaha! Generös! Du menar inte NERVÖS då? Mohahaha.

Henrietta, självklart menade jag nervös den gången. Henrietta, jag har inte tyckt om dig sedan den dagen! Henrietta, man går inte på små små tjejer längst bak i ledet när hon lättat sina innersta känslor, du var äldre, du borde vetat bättre, Henrietta!

Idag är det återigen lucia och idag är jag inte nervös utan faktiskt generös… jag önskar er nämligen en riktigt trevlig lucia!

(P.s kommer aldrig döpa mitt barn till Henrietta!)

Jag minns det som igår. Hur mamma står i fina rummet och plockar fram allt julpynt ur den stora stora lådan som pappa burit upp från källaren. På lådan står det julpynt skrivit av ett barn. Barnet var en gång i tiden jag. I den stora lådan ligger många små lådor och i en av den ligger julkrubban. Tyckte alltid att julkrubban var extra rolig då jag fick ställa rätt Jesusbarnet, Maria, Melker och de två andra vise männen (pappa, jag vet att de två andra heter Kaspar och Balthasar!)

Nu till min fundering… är julkrubban på väg att dö ut? Eller har den redan dött ut? För inte har jag hört någon kompis någon gång säga ”Vill du följa med på stan? Jag ska nämligen köpa en julkrubba … de hade en så fin på Åhléns som inte var allt för dyr..” Inte heller har jag tänkt tanken på att köpa någon krubba eller Jesusfigur. Finns det ens att köpa krubbor? Om ja, ingår Jesus, Maria, de tre vise männen och fåren, eller får man köpa de för sig?

Till nyår ska jag återigen sätta mina fötter på mitt kära jobb i Uddevalla. Uppskattar att få jobba lite extra av flera anledningar. Dels mina goa arbetskollegor, dels lite extra penningar i fickan och till vis del även att möta kunder. Efter en period med jobb brukar jag alltid slås av en längtan efter att återigen plugga. När jag mött tillräckligt många kunder med tomtar på loftet och personer där plogen inte gått ända fram (för att använda jul och vintertermer) vill jag inget hellre än att komma ut i skolorna och försöka minska de befintliga tomtarna på loftet och försöka få eleverna att skotta den sista biten fram till huset. Om jag lyckas, det återstår att se men jag ska göra mitt yttersta för eleverna men också för alla underbara kassörskor.

Ibland undrar jag om det inte var bättre förr. Titta på dessa kort…





Hur mysigt ser inte det ut?! Att gå krok i krok med sin kära kavaljer till någon trevlig dans för att i pausen bli försedd med sockerdricka, det tror jag är livet på en pinne!

Mormor och morfar, farmor och farfar… idag ser det annorlunda ut. Man går inte krok i krok på väg till någon dans…om man har tur kanske men går krok i krok vid kvart över två från någon ”dans” men brukar inte bli så bra det där.  Och om man någon gång skulle bli bjuden på något så är det absolut inte sockerdricka det bjuds på.

Det var bättre förr!

Det är konstigt det där med vad som är ens hem. När jag var liten bodde vi på landet, det var mitt hem. När jag sedan började gymnasiet flyttade vi till stan, då var det mitt hem.  Jag flyttade till Karlstad och då blev Karlstad mitt hem. Om jag pratar med någon om vart jag ska fira jul så ska jag fira den hemma, hemma i Uddevalla. När jul och nyår är över kommer jag åka tillbaks hem, hem till Karlstad. Vad kännetecknar ett hem egentligen? Kan man ha fler hem? Och om man kan ha det, hur många hem kan man ha? Vad är det som avgör om det är ett hem? Är det där man har sängen eller där man har vetskapen om att man ska stanna ett tag. Eller är det där man känner trygghet?

Skönt i alla fall att jag både ska åka hem till jul och åka hem efter jul. Uddevalla och Karlstad.

Det blev fint. Kände mig ball. Jag var härmed förevigad på skolan.
- Vad håller ni på med?
Det var städerskan som kom från ingenstans.
-Ingenting!
Säger jag och försöker dölja mitt bläckskrivna namn på den vita lutande väggen.
-Är det du som har skrivit Emmelie där?
Frågar städerskan surt.
-Nä, det är inte jag!
Säger jag alldeles för snabbt.

Jag ljög. Visst tusan var det jag. Med två m också! Städerskan gick vidare med sin städvagn och kvar stod jag med blossande kinder och ett skrikande blått Emmelie på väggen. Jag var helt övertygad om att hon skulle kolla i skolkatalogen, känna igen mig och min stavning (tack pappa för att du envisades med två m!) Jag såg framför mig hur hon skulle komma till vårt klassrum, berätta för läraren och hur jag sen skulle få sitta med vatten och såpa för att tvätta rent väggen igen.

Idag sisådär 14, 15 år senare känner jag mig rätt säker på att städerskan inte kommer att kontakta mig. Jag är förevigad på Äsperödskolan vilket känns roligt. Men städerskan, jag hade dåligt samvete, jag lovar!

Strumpbyxorna, och buggskorna var på och håret var sprayat. Jag tävlade, vi åkte ut direkt men tusan vad roligt det var!! Är en fantastisk känsla att vara extra glittrande, gå igenom insläppet och ut mot tävlingsgolvet och få dansa ordentligt men som Magnus Uggla sjunger är underbart kort, i alla fall då det gäller danstävlingar.

Idag gjorde jag och Sara ett försök i att sitta ihop och plugga, hör och häpna det gick bra! Med böcker, dator, kaffe och te förvandlades min lägenhet till rena rama pluggstugan. Efter hjärngympan var det dags att ge kroppen en omgång också. Blev en tur till Sats vilket förmodligen kommer kännas ordentligt imorgon.

Nu ska knopp och kropp få vila. Natti!

Imorgon är det jag som återigen sätter på mig strumpbyxorna, buggskorna och sprayar till frisyren ordentligt. Det är nämligen dags för danstävling. Har redan idag varit och kikat på Lag-SM med blandade känslor. Alltid kul att se den glittrande och fartfyllda dansen men det är verkligen en påminnelse om att man blir äldre. De barn som varit så små så små är nu stora ungdomar! Tur att det inte syns att jag blivit en dag äldre…eller?!

Tentan är skriven. Hur det gick, det får tiden utvisa. Nu ska jag njuta av att det är fredag, inget att plugga och en tur till stan ligger framför mig. Ska även på allvar börja ladda inför danstävlingen på söndag. Ska bli så roligt men kommer vara med darrande ben jag intar golvet.

Trevlig fredag!

Feel good!

Dan innan tentan. Allt känns upp och ner och jag har ingen koll på vad jag kan eller inte kan. Om det inte går vägen imorgon får jag se det som ett övningstillfälle i väntan på att alla bitar faller på plats, förhoppningsvis tills nästa tenta.

Natti natti!